Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar.

En analys av den idrottspolitiska diskursen i Sverige. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus sociologi..

Detta är en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som träder i kraft den 1 december 2010. Syftet är att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstående personer i försöksverksamheten på Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrån-och-ner samt nerifrån-och-upp och nyinstitutionell teori användes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att säkerställa en bra implementering utav den kommande lagen.

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession.

Företags sociala ansvar och hållbarhetsarbete har under de senaste 50 åren debatterats inom företagsekonomin, en benämning som används är CSR, Corporate Social Responsibility. Som teoretiskt begrepp har det kritiserats för att sakna entydighet eller en klar definition och det har lett till att vad olika företag praktiskt implementerar kallas CSR fastän de aktiviteter som utförs kan vara av väldigt olika karaktär. Nyinstitutionell teori förklarar det med att specifika företag översätter teoretiska idéer inom sin egen kontext, och därav följer olikheterna. Ekonomerna Porter och Kramer myntade 2011 ett nytt begrepp kallat CSV, Creating Shared Value, med tanken att minska de problem som funnits inom CSR. CSV har till stor del baserats på företaget Nestlés arbete, dock har Nestlé själva inte kallat det för CSV tidigare.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse.

När kraven från omvärlden ökar hittar organisationer nya sätt att vara såväl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gäller gentemot kunder, anställda, konkurrenter och samhället i stort. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger på att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstå vilka svårigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnå syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bästa är inte lätt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov är däremot något alla fyra intervjupersonerna som deltog i vår studie var eniga om och hade som grundläggande tanke i sitt arbete.

[Saknas].

Drawing on a broad theoretical framework that includes theories about globalisation and honourculture, this thesis aim is to demonstrate that globalisation and honourculture, constitute a conceptual network, i.e a structural relational matrix in which concepts are embedded. Being part of conceptual network, these concepts are related to each other ontologically. The idea of conceptual network, and the thesis as a whole, draw upon what has been called ?relational perspective?This study aims to show the impact of globalisation on honourculture. The study shows the importance of narrative in the construction of discursive boundaries.